Dåligt humör.
Mest för att jag är så trött men det är nog också för att
jag ska göra ett projekt i skolan om mitt år på Barbados.
Jag har vatit på ganska bra humör länge, men nu har det vänt.
Vad gör man när tålamodet tryter???
Hur ska jag göra?
Nu måste jag komma på hur jag ska göra för att det ska ljusna. Jag vill inte vara en gnäll kärring vars liv är outhärdligt.
Mitt liv är ganska bra. Jag har en snäll pojkvän, två underbara styvdöttrar och ett jobb.
Jobet är bara under sommaren men det är ett jobb ialla fall.
Men ändå är jag inte helt lycklig, en viktig del saknar, ett eget barn.
Jag pratatde med en vän för ett tag sen som sa att jag måste komma på vad jag vill och se till att jag får det.
Det är lättade sagt än gjort, men de senaste dagarna och speciellt nu har jag börjat tänka mer på det.
Vad krävs för att jag ska vara lycklig?
Hur tar jag mig dit?
Vad händer om jag inte börjar se till att jag blir lycklig?
Vad för mina val för konsekvenser för mig och andra?
Det är mycket att fundera på och det kommer ta ett tag innan jag kommer på hur jag ska kunna bli lycklig, men jag är på väg att ta reda på det ock ska göra allt för att kunna bli lycklig.
Dagen som inte skulle finnas.
Jag har jobbat som bara den idag och ändå var det en som kände att hon var tvungen att ljuga för mig för att jag skulle jobba lite extra.
Barnen var trötta och sura när jag kom hem.
Jag har insett att min dröm inte kommer att uppfyllas och det gör ont.
Jag vill bara dra något gammalt över mig just nu.
Jag är så trött just nu efter denna dagen på jobbet, Det har inte varit lätt....
Livet är inte alltid lätt och man får inte alltid som man vill.
Snart klar.
Nu har jag äntligen bestämt mig för vilken namn skylt jag vill ha när jag ska jobba.
När jag letade efter namnskyltar hittade jag massa andra skyltar också,
Parkeringsskytar, dörrskyltar m.m
Bra att ha men inte det jag letade efter.
Jag vet inte om jag kommer att trivas med mitt jobb, men jag är jätte glad över att ha hittat den typen av namnskylt som jag ville ha.
Den hittade jag på: http://skyltmax.se/skyltar/namnskyltar
Hur kommer det sig.....?
Min äldsta styvdotter sa att hon inte tycker om mig och att hon vill att jag flyttar.
Det gjorde ont i mig att hon sa så. Jag vet på något sätt att det inte är sant, men orden gör ont ialla fall.
Hur kommer det sig att man blir så besviken av en 5 årings ord???
Jag är tydligen vuxen nu...
Jag har nog inte insett att jag är vuxen.
Jag avslutar min utbildning samma dag som min syster tar studenten och jag blev jätte besviken över att jag inte räknas som ett av BARNEN hemma, så mamma kommer inte fixa någon mottagning för mig.
Hon ska fixa min lilla systers student mottagning och hjälpa min andra lilla syster med hennes tvillingpojkars namngivningscermoni och mottagning dagen efter student mottagningen.
Men inget för mig, jag måste tillägga att detta är min "student" för jag har inte gått ut gymnasiet utan detta är min första avslutade utbildning och det är jätte stort för mig.
Nu när jag har tänkt ett tag inser jag att mitt problem är att jag inte har insett att jag inte är ett av barnen hemma längre.
>Jag är vuxen och vill jag fira min "student" får jag fixa det själv och inte förvänta mig att mamma ska fixa den.
Jag blev faktiskt väldigt ledsen då jag trott att det var bestämt att jag skulle fira ute hos mamma men jag och mamma har missuppfattat varandra och det blev jobbigt,
Mina känslor just nu.
tårar som rinner.

vad ska jag göra?
Ett härta som värker



Ibland undrar jag...
Jag kämpar för att jag älskar barn och så gärna vill vara nära barn och få egna barn, men jag blir bara sårad som det är just nu. Så varför fortsätter jag kämpa?
Varför ger jag inte upp???
För att jag älskar barnen och vill vara nära dom.
Missförstå mig inte nu, tänk efter innan ni/du reagerar...
Saknar min pappa jätte mycket just nu.
Så stolt.
Jag blev så stolt. Jag är ofta stolt över min pojkvän, men ibland blir det lite extra.



Sen kom ett sting av sorg och besvikelse för att jag inte har lyckats med en del.



I morgon ska jag på begravning, och ett kapitel i mitt liv som jag nästan har förträngt kommer att rivas upp igen...
På gott och ont.





Helvetisk dag...
Det började med lite skitsnack på jobbet och ångest över gårdagen.
Sen fick jag veta att en kvinna som jag kännt tidigare dött av en blodpropp. Vet inte säkert vad hon dog av, men hon är död.
Relativt ung, ca 40 år. R.I.P Annika
Så nu på kvällen inser jag att jag kanske kommer sluta som singel innan kvällen är över.
Vilket skulle kännas som en katasrof...
Men jag får skylla mig själv. Det är mina åsikter som har gjort så att det har blivit så här.
Det gör ont i mitt hjärta, men jag kan nog inte göra någonting åt detta.
Älskar er alla i min nya familj. Hoppas ni förstår hur viktiga ni är och har varit för mig.
Jag hoppas att det löser sig. Vill inget hellre. Men jag kan inte ändra mina åsiker allt för mycket.
Idag igen..
Jag lyckades göra illa käken idag. Inte så mycket så att jag måste till läkare, men så att jag knappt kan tugga utan att det gör jätte ont.
Jag har jobbat ett par dagar i rad nu och är jätte trött, så när min styvdotter som också är var trött började sitt "vanliga" trötthets gnäll och skrik blev jag irriterad och försökte få det att funka utan att "dalta" vilket inte lyckades. Så det slutade med att jag blev arg, ledsen och besviken på henne och min pojkvän.
Nu ska jag försöka ta det lugnt och vila, jag kommer antagligen behöva ta min yngsta styvdotter inatt. Hon har varit lite dålig senaste dygnet.

Grattis pappa på farsdag.
JAG ÄLSKAR DIG!
Saknad...
Jag har två underbara styvdöttrara som jag älskar, men jag vill och längtar efter ett egat barn också.

Idag har jag haft en värkande längtan.
Ja, det kommer såklart också vara min pojkväns barn och inte bara mitt.
Men jag antar att ni förstår vad jag menar.
Idag går mina tankar till min bror som jag saknar.
Idag känner jag...
Idag känner jag mig så här...
Och lite så här också...
Men mest är det så här och så här.
Fattar inte.....
Nu har två liknande inlägg för att det första inte blev publiserad, fast det blev tydligen det ialla fall.
Jaja, kanske är dax att lägga ner???
Detta inlägg ...
Idag när yngsta styvdottern kom hem från sin mamma hade hon napp med sig.
Hon slutade använda napp dagtid för ca 6 månade sedan.
Lite irriterande när hon får ha napp hos mamma men inte hos oss. Som hon bor med på heltid.
Jag blir lite besviken när det blir såna skillnader, främst för att det är barnet som hamnar ikläm.
Just nu har jag fullt upp med barn, skola och familj.
Jag har ju en hel syskon skara och mamma med resp. och pappa, som jag är jätte stolt över.
Styvfar och snart två systersönner.
Min lilla syster är gravid med tvillingar.
Jag är lite avundsjuk, men jätte lättad att jag inte har blivit gravid än.
Jag är klar med min utbildning i juni -09.
Jag försöker hinna med alla och mig själv, vilket inte är så lätt.
Speciellt nu, jag är såå svartsjuk och avudsjuk på mina stydöttrars mammor, men det går nog över.
Idag har jag haft en ganska jobbig dag, har kännt mig ledsen och oälskad, utan direkt anledning. Men det går nog också över snart igen.
Olika åsikter.
Hon slutade använda napp dagtid för ca 6 månade sedan.
Lite irriterande när hon får ha napp hos mamma men inte hos oss. Som hon bor med på heltid.
Jag blir lite besviken när det blir såna skillnader, främst för att det är barnet som hamnar ikläm.
Det är fullt upp med barn, skola och familj.
Jag har ju en hel syskon skara och mamma med respektive och en pappa.
Och styvfar och snart två systersönner.
Min lilla syster är gravid med tvillingar.
Jag är lite avundsjuk, men jätte lättad att jag inte har blivit gravid än.
Jag är klar med min utbildning i juni -09.

Bråkat med, och avudsjuk på, styvdotter.
Inte direkt men efter att ha bråkat ett tag.
Medans jag, som många, många gånger har varit en sjukt snäll flickvän oftast måste be om en kram.
Denna vecka har jag sett till att barnen är klara för dagis när min pojkvän har duschat och klätt på sig.
Han behövde alltså bara kliva upp duscha och klä på sig och åka iväg.
Jag gör allt för min familj, men känner mig bortglömd.
Jag får mycket, det är inte så att jag bara ger och ger utan att få tillbaka, men jag tycker inte alltid att jag får tillräckligt tillbaka.
Och visst jag måste lära mig att ta för mig och säga ifrån.
Men det är så svårt när jag får dåligt samvete, så fort jag inte vill göra det min pojkvän vill.
Mycket av mitt dåliga samvete kommer sig av att jag ofta får höra, av min pojkvän, att jag klaga hela tiden, att han aldrig får göra något roligt.
Men så är det inte, jag kan inte bara gå, jag har fått/tagit åt mig, ett jävligt stort ansvar
Jag har just haft ett bråk men den äldsta styvdottern och min pojkvän tar den lättaste vägen som vanligt. Och det gör egentligen inte så mycket så länge det blir på min bekostnad vilket det känns som om det är denna gången.
Men jag är så ledsen, och avundsjuk.
Två jobbiga dagar.
Och det fick, enligt mig, gå ut över oss andra i familjen.
Jag slutade tidigare och hade några ärenden att uträtta innna vi skulle hämta barn på dagis.
Men min pojkvän tyckte att det var smartare att hämta barnen först vilket resulterade i två stora saker.
1. Barnen blev arga och ledsna för att dom inte fick äta mellis på dagis.
2. Jag blev ledsen för att min, uttalade, önskan att göra mina ärenden först blev ignorerade och att vi inte kunde göra allt som jag behövde. För att barnen skrek och behövde komma hem och äta mellis.
Så började dagen idag med att jag pratar med min äldsta styvdotter om vilka kläder hon ska ha.
När min pojkvän kommer ut ur duschen tar han en annan tröja till henne, vilket startar nästa irritation. Inte för att han tog fram en annan tröja utan att veta vad jag sagt, för det kan han inte hjälpa. Men att han stuntar i vad jag säger. Och låter det vara.
Kan tyckas löjligt för andra, men jag har lite svårt att få min styvdotter att lyssna på min och när min pojkvän ändrar på det jag säger blir det ännu svårare, för hon lär sig att om man går till pappa får man som man vill.
Och det gällar fler saken. Men det var detta som hände idag.
I slutet av augisti skrev jag ett inlägg som jag inte vågade lägga ut, men som jag nu tänker lägga ut: här
Blev anklagad för att ljuga.
Inte nog med det, jag fick ingen ursäkt när jag bevisade att jag inte ljugit.
Eller så trodde personen inte på att jag inte ljög. Jag vet inte.
Men nu har personen ifråga skrivit i sin blogg på nätet att jag har ljugit, och inget om att det inte är sant.
Jag fattar inte hur man kan lägga ut en sådan anklagelse på nätet innan man tar reda på hur det egentligen ligger till...
Nu är jag riktigt arg.....
Inlägget som skervs om mig ska ändras. Men jag är fortfarande ledsen och besviken.
Nu är hösten här...

Idag lade jag mig i ett het bad, efter en stund kom min stora snälla styvdotter och sa hej.
Jag tror att hon gick till sin pappa och berättade att jag låg i mörkret, så min underbara pojkvän in med


Jag har tre underbara människor i min närhet så jag behöver inte känna mig ensam.
Den senaste tidan har vi försökt att få minstingen att börja gå på pottan, vilket har gått så där.

Hon sätter sig, men det kommer inget tills igår, då gick hon utan blöja hela eftermiddagen och helt plötsligt gick hon till pottan och kissade. Jag var så glad,så stolt...
Annars har jag fullt upp med studierna. Det går över förväntan.
Jag saknar min pappa jätte mycket. Men jag får träffa honom snart, hoppas jag. Han har pratat om att komma hit och hälsa på.
Hoppas det blir av snart.




Så idag går mina tankar till min duktiga lilla styvdotter för pottan, till min snälla stora styvdotter för att hon hjälpte sin pappa att fixa myssigt för mig, till min underbara pojkvän för att han finns.
Och till min underbara pappa som jag sakner så mycket.
Jag älskar er alla.



