Twilite

Klicka på orden "här" så kan ni läsa mitt inlägg.

Idag känner jag mig så här...
Och lite så här också...

Men mest är det så här och så här.

Jag fattar inte hur denna bloggen funkar ibland.
Nu har två liknande inlägg för att det första inte blev publiserad, fast det blev tydligen det ialla fall.

Jaja, kanske är dax att lägga ner???

Detta inlägg skrev jag i söndags men lyckdes inte få den publiserad förens nu.

Idag när yngsta styvdottern kom hem från sin mamma hade hon napp med sig.
Hon slutade använda napp dagtid för ca 6 månade sedan.
Lite irriterande när hon får ha napp hos mamma men inte hos oss. Som hon bor med på heltid.

Jag blir lite besviken när det blir såna skillnader, främst för att det är barnet som hamnar ikläm.

 Just nu har jag fullt upp med barn, skola och familj.
Jag har ju en hel syskon skara och mamma med resp. och pappa, som jag är jätte stolt över.
Styvfar och snart två systersönner.
Min lilla syster är gravid med tvillingar.
Jag är lite avundsjuk, men jätte lättad att jag inte har blivit gravid än.

Jag är klar med min utbildning i juni -09.
Jag försöker hinna med alla och mig själv, vilket inte är så lätt.
Speciellt nu, jag är såå svartsjuk och avudsjuk på mina stydöttrars mammor, men det går nog över.

 Idag har jag haft en ganska jobbig dag, har kännt mig ledsen och oälskad, utan direkt anledning. Men det går nog också över snart igen.

Idag när yngsta styvdottern kom hem från sin mamma hade hon napp med sig.
Hon slutade använda napp dagtid för ca 6 månade sedan.
Lite irriterande när hon får ha napp hos mamma men inte hos oss. Som hon bor med på heltid.

Jag blir lite besviken när det blir såna skillnader, främst för att det är barnet som hamnar ikläm.

Det är fullt upp med barn, skola och familj.
Jag har ju en hel syskon skara och mamma med respektive och en pappa.
Och styvfar och snart två systersönner.
Min lilla syster är gravid med tvillingar.

Jag är lite avundsjuk, men jätte lättad att jag inte har blivit gravid än.
Jag är klar med min utbildning i juni -09.
Innan dess vill jag inte ha barn.

Nästan varje gång som min äldsta styvdotter skriker och härjar får hon komma i famnen och få pussar och kramar av sin pappa, min pojkvän.
Inte direkt men efter att ha bråkat ett tag.

Medans jag, som många, många gånger har varit en sjukt snäll flickvän oftast måste be om en kram.
Denna vecka har jag sett till att barnen är klara för dagis när min pojkvän har duschat och klätt på sig.
Han behövde alltså bara kliva upp duscha och klä på sig och åka iväg.

Jag gör allt för min familj, men känner mig bortglömd.
Jag får mycket, det är inte så att jag bara ger och ger utan att få tillbaka, men jag tycker inte alltid att jag får tillräckligt tillbaka.

Och visst jag måste lära mig att ta för mig och säga ifrån.
Men det är så svårt när jag får dåligt samvete, så fort jag inte vill göra det min pojkvän vill.

Mycket av mitt dåliga samvete kommer sig av att jag ofta får höra, av min pojkvän, att jag klaga hela tiden, att han aldrig får göra något roligt.
Men så är det inte, jag kan inte bara gå, jag har fått/tagit åt mig, ett jävligt stort ansvar

Jag har just haft ett bråk men den äldsta styvdottern och min pojkvän tar den lättaste vägen som vanligt. Och det gör egentligen inte så mycket så länge det blir på min bekostnad vilket det känns som om det är denna gången.


Men jag är så ledsen, och avundsjuk.

Igår fick min pojkvän problem med bilen så han va jätte sur och grinig.
Och det fick, enligt mig, gå ut över oss andra i familjen.
Jag slutade tidigare och hade några ärenden att uträtta innna vi skulle hämta barn på dagis.
Men min pojkvän tyckte att det var smartare att hämta barnen först vilket resulterade i två stora saker.
1. Barnen blev arga och ledsna för att dom inte fick äta mellis på dagis.
2. Jag blev ledsen för att min, uttalade, önskan att göra mina ärenden först blev ignorerade och att vi inte kunde göra allt         som jag behövde. För att barnen skrek och behövde komma hem och äta mellis.

Så började dagen idag med att jag pratar med min äldsta styvdotter om vilka kläder hon ska ha.
När min pojkvän kommer ut ur duschen tar han en annan tröja till henne, vilket startar nästa irritation. Inte för att han tog fram en annan tröja utan att veta vad jag sagt, för det kan han inte hjälpa. Men att han stuntar i vad jag säger. Och låter det vara.
Kan tyckas löjligt för andra, men jag har lite svårt att få min styvdotter att lyssna på min och när min pojkvän ändrar på det jag säger blir det ännu svårare, för hon lär sig att om man går till pappa får man som man vill.
Och det gällar fler saken. Men det var detta som hände idag.

I slutet av augisti skrev jag ett inlägg som jag inte vågade lägga ut, men som jag nu tänker lägga ut: här